Det var alltså som alla intelligenta människor misstänkte då det begav sig.

När Saab Automobiles vd Jan Åke Jonsson den 25 mars förra året meddelade att han skulle sluta visste han att företaget var ett sjunkande skepp. Men han var ändå iskall nog att blåljuga då han tillfrågades om motivet till sin avgång. Det avslöjar konkursförvaltarnas berättelse, som DN lusläst.

I dag, fredag den 30 november, ska konkursförvaltarna äntligen lämna in den så kallade förvaltarberättelsen till Vänersborgs tingsrätt. DN har läst berättelsen, som avslöjar att ledningen för Saab Automobile långt tidigare än vad som hittills framkommit anade att slutet var nära. 

Bara några dagar efter den storslagna Independence day-festen – med tårtkalas och artister som Tomas Ledin på scenen i Trollhättan – leverades i praktiken dödsstöten. Den 28 februari kom ett krav från General Motors på 220 miljoner för förfallna fordringar. Dessutom stoppade Generalen alla leveranser och ingenjörsarbeten om Saab Automobile inte betalade i förskott. Detroit hade uppenbarligen bra information om den verkliga situationen i Trollhättan.

Kort efter – den 14 mars – konstaterade Saab Automobiles styrelse att bolagets likviditet var usel. I ett pm till huvudägaren Spyker bönade Saab om mellan 400 och 500 miljoner kronor. Sannolikt insåg ledamöterna i Saab Automobiles styrelse att de pengarna aldrig skulle kunna ordnas.

En vecka senare hade skulderna dragit iväg från 300 till 475 miljoner – utöver de 220 miljoner som GM krävde.

Den 25 mars meddelade Jan Åke Jonsson att han skulle avgå och att han gjorde det av personliga skäl. Han var ju övertygad om att Saab "var på rätt spår". Och den 6 april, på Saabs så kallade Vårsalong i Nacka, fortsatte Jonsson att ljuga för journalisterna. Han avfärdade alla kritiska frågor om Saabs ekonomi som hypotetiska – trots att krisen i bolaget då var akut och fabriken stod still. Jonsson pratade hellre om att bolaget nu hade "fokus på att stärka kapital- och ägarstrukturen".

I slutet av maj var mer än hälften av Saabs kapital förbrukat. Och i augusti var kapitalet "kraftigt negativt", skriver konkursförvaltarna Hans L Bergqvist och Anne-Marie Pouteaux.

Men redan den 10 april – då Jan Åke Jonsson fortfarande var vd – väcktes frågan om rekonstruktion av Saab Automobile. Då skulle bolaget hamna i "konkurskarantän", motsvarande Chapter 11 i USA. Men tankarnas avvisades – en rekonstruktion ansågs få för negativa effekter på varumärket, leverantörerna och låneavtalen med EIB och Riksgälden.

Konkursförvaltarna anser det vara "anmärkningsvärt" att Saab Automobiles styrelse i årsredovisningen för 2010 inte tydligare berättade om bolagets verkliga ekonomiska situation. I stället hävdade styrelsen att den var övertygad om att den ökade försäljningen skulle hålla i sig under 2011 och 2012.

DN har inte nått Jan Åke Jonsson för en kommentar.