Visar inlägg från november 2012

Tillbaka till bloggens startsida

Sista Saabarna går under klubban

Det saknas alltså mångmiljonbelopp i Saab Automobiles konkursbo – men en del av pengarna kan kanske ordnas genom bilförsäljning. Ett område som förstås inte hör till bolagets paradgrenar.

Den här gången handlar det dock inte om att tillverka och sälja bilar i traditionell mening – utan om att avyttra vagnar som i de flesta fall skruvades ihop innan jättekonkursen. Och i några fall faktiskt långt efter att Victor Muller och hans hejdukar flytt fältet. Det är konkursförvaltarna som nu öppnar Saab Automobiles sista skattkista: 69 ovanliga eller unika bilar. På onsdag inleds auktionen på auktionssajten Kvarndammen, skriver flera medier.

På listan finns två exemplar av Saab 9-3 Cabriolet Independence Edition, en specialare som byggdes för att fira bolagets första år som oberoende biltillverkare. Den skulle tillverkas i 366 exemplar – men det blev bara 38. Nästa vecka säljs de sista två.

En annan modell är nya Saab 9-5 kombi, som var företagets stora hopp. I stället blev den något klunsigt formgivna kombin en symbol för tragedin i Trollhättan. Bara 30 exemplar av 9-5 kombi tillverkades. Nu säljs 18 av dessa. Det är inte sannolikt att Saab Parts har bakluckor till övers om de befintliga skulle rosta sönder.

Även den allra sista Saab 9-5 sedan, ihopskruvad efter konkursen av delar som blev över, går under klubban.

På Kvarndammens lista finns även Mexikobyggda Saab 9-4X. En suv som bara hann byggas i 700 exemplar. Nu finns tio till salu, bland annat bilen med chassinummer 1 för Europa. Under huven sitter en törstig bensinmotor.

En av de mest eftertraktade vagnarna i samlingen torde bli Victor Mullers tjänstebil – en 9-5 Aero V6 med 300 hästkrafter och automatlåda. Men det vete fasen om jag hade lagt ett bud med tanke på att den holländske mytomanen förmodligen lagt av en och annan brakare i förarstolen…

Åtal för ekobrott i Saabkonkursens spår?

Den holländske lindansaren Victor Mullers tid i Saab Automobile blev som bekant mycket turbulent. Det är möjligt att bolagets konkurs utmynnar i en utredning om ekonomisk brottslighet.

Ekobrottsmyndigheten utreder nu om bolaget brutit mot svensk skattelagstiftning. Upprinnelsen ska ha varit en anmälan från Skatteverket, uppger Sveriges Radio P4 och Dagens Industri.

Ingen är dock ännu formellt misstänkt och konkursförvaltarna har inte hittat fel i Saab Automobiles bokföring. Däremot accepterar inte konkursförvaltarna Hans L Bergqvist och Anne-Marie Pouteaux de ansvarigas förklaringar om att Saab Automobiles ekonomiska kris var av "tillfällig natur" i väntan på kapitaltillskott från Youngman och Pang Da.

Förvaltarberättelsen öppnar också för att det kan komma krav på återvinning från personer och företag som anser sig ha blivit blåsta av Victor Muller och hans holländska hejdukar. Enligt uppgift handlar det om mellan 35 och 50 miljoner kronor.

En källa uppger för DN att återvinningskraven även kan gälla de miljonbelopp som slussades mellan Saab Automobile och Victor Mullers bolag Spyker. Pengar som skulle användas för att betala den sedermera av Muller så illa omtyckte rekonstruktören Guy Lofalk.

Återvinningen kan också omfatta de frikostiga konsultarvoden Victor Muller plockade ut ur det sjunkande bolaget – pengar som holländaren givetvis skickade till skatteparadis. Det handlar enligt DN om fem miljoner kronor om året.

Vidare kan konkursboet bli skyldigt att återbetala 20 miljoner euro till kinesiska Youngman.

Konkursförvalterna påpekar att kraven som kan följa kommer att riktas mot de ansvariga i ledningen och styrelsen. Sannolikt insåg bland annat de fackliga representanterna i Saab Automobiles styrelse vad som var på väg att hända långt innan konkursen var ett faktum. För att rädda sig själva hoppade de av under sommaren 2011 – samtidigt som de ljög om orsakerna. 

Till slut var Victor Muller vd, styrelseordförande och ensam styrelseledamot i spökskeppet Saab Automobile. 

Advokat Rolf Åbjörnsson, expert på konkurser och hård kritiker av Mullers märkliga affärer, är inte förvånad över att det kan bli fråga om återvinning.

"Det blir nästan en naturlig följd av att man så länge drivit ett bolag på ruinens brant", säger Åbjörnsson till Dagens Industri.

Även om svenskkinesiska Nevs köpt resterna av Saab Automobile lär förvaltningen av konkursboet fortsätta lång tid framöver. Det beror på att konkursförvaltarna upptäckt att bolaget så tidigt hamnade i ekonomisk kris.

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Jonsson förstod tidigt att loppet var kört

Det var alltså som alla intelligenta människor misstänkte då det begav sig.

När Saab Automobiles vd Jan Åke Jonsson den 25 mars förra året meddelade att han skulle sluta visste han att företaget var ett sjunkande skepp. Men han var ändå iskall nog att blåljuga då han tillfrågades om motivet till sin avgång. Det avslöjar konkursförvaltarnas berättelse, som DN lusläst.

I dag, fredag den 30 november, ska konkursförvaltarna äntligen lämna in den så kallade förvaltarberättelsen till Vänersborgs tingsrätt. DN har läst berättelsen, som avslöjar att ledningen för Saab Automobile långt tidigare än vad som hittills framkommit anade att slutet var nära. 

Bara några dagar efter den storslagna Independence day-festen – med tårtkalas och artister som Tomas Ledin på scenen i Trollhättan – leverades i praktiken dödsstöten. Den 28 februari kom ett krav från General Motors på 220 miljoner för förfallna fordringar. Dessutom stoppade Generalen alla leveranser och ingenjörsarbeten om Saab Automobile inte betalade i förskott. Detroit hade uppenbarligen bra information om den verkliga situationen i Trollhättan.

Kort efter – den 14 mars – konstaterade Saab Automobiles styrelse att bolagets likviditet var usel. I ett pm till huvudägaren Spyker bönade Saab om mellan 400 och 500 miljoner kronor. Sannolikt insåg ledamöterna i Saab Automobiles styrelse att de pengarna aldrig skulle kunna ordnas.

En vecka senare hade skulderna dragit iväg från 300 till 475 miljoner – utöver de 220 miljoner som GM krävde.

Den 25 mars meddelade Jan Åke Jonsson att han skulle avgå och att han gjorde det av personliga skäl. Han var ju övertygad om att Saab "var på rätt spår". Och den 6 april, på Saabs så kallade Vårsalong i Nacka, fortsatte Jonsson att ljuga för journalisterna. Han avfärdade alla kritiska frågor om Saabs ekonomi som hypotetiska – trots att krisen i bolaget då var akut och fabriken stod still. Jonsson pratade hellre om att bolaget nu hade "fokus på att stärka kapital- och ägarstrukturen".

I slutet av maj var mer än hälften av Saabs kapital förbrukat. Och i augusti var kapitalet "kraftigt negativt", skriver konkursförvaltarna Hans L Bergqvist och Anne-Marie Pouteaux.

Men redan den 10 april – då Jan Åke Jonsson fortfarande var vd – väcktes frågan om rekonstruktion av Saab Automobile. Då skulle bolaget hamna i "konkurskarantän", motsvarande Chapter 11 i USA. Men tankarnas avvisades – en rekonstruktion ansågs få för negativa effekter på varumärket, leverantörerna och låneavtalen med EIB och Riksgälden.

Konkursförvaltarna anser det vara "anmärkningsvärt" att Saab Automobiles styrelse i årsredovisningen för 2010 inte tydligare berättade om bolagets verkliga ekonomiska situation. I stället hävdade styrelsen att den var övertygad om att den ökade försäljningen skulle hålla i sig under 2011 och 2012.

DN har inte nått Jan Åke Jonsson för en kommentar.