Om Saab och annat

Länsstyrelsen förde i går eftermiddag över pengar till konkursförvaltaren för de Saabanställdas novemberlöner, enligt den statliga lönegarantin.

Pengarna ska gå via banker till respektive löntagaren. Det innebär att alla bör få pengarna före jul. Decemberlönen kommer troligen att betalas ut under första halvan av januari.

Efter Saabkraschen pumpar regeringen in 450 miljoner kronor till utbildning och innovation till Trollhättan. Större delen av pengarna, 376 miljoner kronor, går till utbildningsinsatser.

Regeringen vill även göra en satsning på näringslivsutveckling och ta vara på den kompetens om fordonsindustrin som finns i området. 75 miljoner under tre år satsas därför på näringslivsutveckling och tillsammans med kommunen ska regeringen komma överens om hur de pengarna ska fördelas.

I och med Saabs konkurs slutade vagnskadegarantin att gälla för drygt 2 000 bilar som sålts det senaste året, eftersom bolaget inte betalat kostnaden för garantin.

Nu har försäkringsbolaget If i ett upplägg med de svenska Saabåterförsäljarna beslutat att stå för kostnaderna för vagnskadegarantin nästa år.

General Motors lovar att stå för garantier för Saabägare i Nordamerika om inte Saab klarar av det, enligt ett pressmeddelande från GM.

Det ryktas att turkar och kineser är intresserade av Saabs Automobiles konkursbo. Nu verkar även kanadensiska fordonskoncernen Magna vara nyfikna på Saab Automobiles tillgångar, skriver di.se.

Bolaget ska ha uppvisat intresse redan 2009. Företagets nuvarande verksamhet är främst inriktad på komponenttillverkning, men Magna bygger även bilar på uppdrag av Mercedes och BMW och skulle därför kunna vara lockade både av tekniken och fabriken i Trollhättan.

Enligt di.se är även Youngman fortsatt heta på gröten. Youngmans vd Rachel Pang landade i går på Landvetter för vidare transport till Trollhättan.

”Vi har ingen anledning att vänta utan kommer att lämna ett bud så snart vi kan. Men det är viktigt att förankra det hos General Motors”, säger Youngmans svenska talespersonadvokat Johan Nylén till Di.

När Saabkraschen närmade sig försökte Victor Muller få till en deal med Turkiet, avslöjar di.se.

Den turkiska regeringen har visat intresse för att köpa tillgångar i Saab Automobiles konkursbo, rapporterade SVT i tisdags.

Men i själva verket uppvaktade Victor Muller Turkiets Sverigeambassadör, Zergün Korutürk, bara dagar innan konkursen. Den 14 december klockan 09.00 mötte Muller ambassadören, skriver di.se.

"Han hade med sig Saabs juridiska rådgivare”, säger Zergün Korutürk till di.se.

”Han förklarade för mig på vilket sätt det skulle vara fördelaktigt för Turkiet om bilar kunde tillverkas med Saabs teknologi i Turkiet. Jag tog anteckningar och sa till honom att jag skulle rapportera det till myndigheterna och det var det hela."

”Jag antar att han försökte rädda bolaget", fortsätter ambassadören.

Att den turkiska ambassaden i Stockholm skulle ha varit i kontakt med näringsdepartementet stämmer inte, enligt Zergün Korutürk.

Victor Muller medger att han mötte den turkiska diplomaten:

"Youngman stöttade mig i mina ansträngningar att få en öppning gentemot turkarna, eftersom de inte skulle konkurrera. Tvärtom skulle båda parter tjäna på om Phoenix-plattformen skulle delas mellan Saab och en turkisk tillverkare i syfte att bygga en turkisk bil.”

Enligt Victor Muller handlar det om samma turkiska intressenter som nu har visat intresse för tillgångarna i det konkursade Saab. Vilka det är vill han inte berätta.

Det är dags att genomskåda Victor Mullers försök att lägga skulden för Saab Automobiles konkurs på General Motors, skriver Expressens ekonomireporter Fredrik Sjöshult i en dräpande krönika.

Victor Muller började direkt efter konkursen yra om att två-tre spekulanter nu visat intresse för Saab Automobile och att en handfull seriösa spekulanter hört av sig tidigare i år, skriver Sjöshult och fortsätter:

"Han har givetvis sina skäl till det – han vill att att det Saab som han lämnar efter sig ska vara så attraktivt att det till och med finns spekulanter. Jag tror inte på Muller", skriver Sjöshult.

"Ingen seriös spekulant vill nu ta i Saab med tång, men några pajasar kommer säkert att bjuda upp till ny dans med oklara syften. Den bankplundringsmisstänkte ryssen Vladimir Antonovs ekobrottsdömde svenske kompanjon kände sig tydligen manad när han var ute och anklagade regeringen för Saabkraschen.

Nya cirkuskonster vore att förlänga pinan för de Saabanställda och Trollhättan. Att tända hopp, för att i nästa stund släcka det, skulle bara förlänga plågan."

Sjöshult frågar sig vem som ska lastas för konkursen:

"Victor Muller skjuter nu skickligt över ansvaret på amerikanska GM och rekonstruktören Guy Lofalk. Lördagens amerikanska besked passade honom som hand i handsken. Att döma av intervjuer med Saabanställda verkar de ha köpt att det nu är GM som är skurken."

"Bilden av Victor Muller som 'Victory Victor' verkar obegripligt nog ha klarat ännu en konkurs. Minns då att Victor Muller dragit på sig miljardskulder under sin tid i Saab. Det kan inte GM eller Lofalk lastas för. Minns att Victor Muller köpte Saab utan pengar på banken för att driva en bilfabrik. Hans enda lösning på pengabristen har stavats Antonov."

"Och glöm inte att han skrämt bort flrae investerare under resans gång, eftersom han uppenbarligen klassats som industriellt inkompetent och opålitlig med sina olika luftpåståenden. Ansvaret för Saabs konkurs vilar alltså blytungt på Victor Muller."

Sjöshult avslutar:

"Det har funnits oroväckande rapporter om konstiga lån och märkliga betalningsuppgörelser som nu måste utredas av advokater för att se om det finns anledning att misstänka ekobrott i miljardkonkursen."

Expressens ekonomireporter Fredrik Sjöshult har i många krönikor toksågat Victor Muller. Nu gör han en genomgång av vad Muller kan få ut i bonus och ersättningar från konkursade Saab Automobile och dess ägarbolag.

Sjöshult konstaterar att Muller haft olika versioner av hur mycket han satsat på Saabäventyret. När det verkade gå bra för Saab Automobile skröt Muller om att han köpte företaget till priset av en vindtunnel. Men när krisen blev allt värre svängde holländaren och sa att han satsat hundratals miljoner på bilfabriken i Trollhättan. På måndagens presskonferens hävdade Muller att han förlorat 120 miljoner på konkursen.

Men Expressens hävdar att Muller aldrig lånat ut pengar till Saab Automobile.

Enligt senaste kvartalsrapporten från moderbolaget Swan framgår att Muller lånade ut 700 miljoner kronor via ett eget bolag till vad som skulle bli Swedish Automobile (Swan). En stor del av lånet finansierades genom samarbete med bankiren Vladimir Antonov, nu misstänkt för bankplundring i Baltikum.

I början av 2011 betalade Swan tillbaka 100 miljoner kronor.

Men Saab Automobiles konkurs behöver inte innebära att Muller och Antonov förlorar de återstående 600 miljonerna. Holländaren och ryssen har nämligen som pant tagit den andra delen av Swan – sportbilsmärket Spyker med biltillverkning, kassa och andra tillgångar som inte har koppling till Swan.

Spyker är som bekant till salu och alla pengar som kommer in från affären går direkt till Muller och Antonov. Och Muller har tidigare sagt att han inte ska betala tillbaka några pengar till Antonov.

Under de senaste två åren har holländaren och ryssen gjort stora ränteklipp på att låna ut pengar till Swan – till mycket hög ränta, upp till tio procent över den europeiska styrräntan.

Bara under de senaste två åren har Muller och Antonov cashat in 120 miljoner kronor i räntor.

Eftersom Swan inte begärts i konkurs kan Muller kräva att han får ut sin bonus på 4,8 miljoner kronor, skriver Expressen.

Vi har alltså bevittnat hur Muller ännu en gång gör stora affärer med andras pengar medan han själv med största sannolikhet klarar sig helskinnad när katastrofen är ett faktum. Business as usual.

Alla anställda i Saab Automobile, Saab Powertrain och Saab Tools sägs upp. 

Beskedet gav konkursförvaltarna Hans Bergqvist och Anne-Marie Pouteaux i ett brev i morse, enligt P4 Väst.
"Det var ett väntat beslut som beror på att vi ska kunna komma åt lönegarantin", säger Metallklubbens ordförande Håkan Skött till GP.se.

I brevet skriver förvaltarna att de försöker få ett banklån till stånd för att de anställdas löner ska kunna betalas ut snarast: 
"Vi arbetar intensivt med att få banklån för att novemeberlönerna ska kunna betalas ut före julhelgen", skriver de enligt P4 Väst.

De anställda uppmanas också att kontakta arbetsförmedlingen för att få intyg. Den 28 december kommer ett tillfälligt inskrivningskontor att startas.